Will Ferrell – stolt och dummare

Den rolige mannen är tillbaka med komedin som kan vara hans mästerverk.

Den här toaletten är verkligen liten, konstaterar Will Ferrell, på väg in i densamma i den svit på Grand Hôtel i Stockholm där han suttit sedan tidig morgon och gjort press tillsammans med vännen, regissören och manusförfattaren Adam McKay. Han säger det så snabbt och försynt att jag, på väg ut i korridoren för att ge plats åt nästa reporter, inte ens hinner svara att det kanske inte är toaletten som är liten utan han själv som är stor. För det är han. Som ett hus. Ferrell och McKay sitter på Grand Hôtel tack vare Step brothers, deras tredje gemensamma komedi om måttligt begåvade män efter Anchorman och Talladega nights – och antagligen deras bästa.

Ferrell och John C Reilly (som också varit med och skrivit filmen) spelar de två snart fyrtioåriga arbetslösa slackermännen Brennan och Dale som bor hemma hos varsin ensamstående förälder. När föräldrarna blir kära, gifter sig och flyttar ihop, följer sönerna motvilligt med.

– Vi älskar idén med de här föräldrarna som är medbrottslingar till idiotin, eftersom de låter det ske, säger Ferrell. Visst manipulerar Dale och Brennan dem att tycka att det är rätt naturligt vad de gör men samtidigt säger föräldrarna aldrig ”nej”.

Step brothers är precis som duons tidigare filmer producerad av Judd Apatow, producenten, manusförfattaren och regissören som i någon av de rollerna ligger bakom väldigt många av de senaste årens (romantiska) komedier om populärkulturella pojkmän, som The 40 year old virgin, På smällen, Supersugen och Dumpad.

– Vi arbetar nog väldigt annorlunda med Judd jämfört med andra. Med oss kommer han in och ger tips om berättarstrukturen och sånt, men jag skulle säga att idéerna i filmen är våra till 80-90%. Ofta är det ju förstagångsregissörer och manusförfattare Judd producerar och jag tror han är mer inblandad i processen då, påpekar Ferrell och får medhåll från McKay:

– Vi började jobba med Judd innan hela det här Judd-maskineriet kom igång, så han vet var han har oss. Vi brukar alltid skämta med honom att så fort vi har gjort något bra ihop så får jag och Will äran, men så fort något floppar så är det Judds fel.

Step brothers tar den truliga Judd Apatow-pojkmannen så långt som det går. Och lite till. Vid sidan av ett par, tre fantastiska sångnummer (en barbershop-len tolkning av Sweet child o’mine, yach rock/hipsterraphybriden Boats’n’hoes och Ferrells operaförsök Por ti volare) är det just det som gör Step brothers så absurt rolig. Styvbröderna passerar gränsen där det eviga slackandet inte blir charmigt, utan mer bisarrt och sorgligt.

ADAM, DU SA I SAMBAND MED ANCHORMAN ATT NI VILL GÖRA KOMEDIER SOM ÄR
SMARTA/DUMMA, STÄMMER DET FÖR STEP BROTHERS OCKSÅ?

– Jag har sagt att vi vill göra komedier i Homer Simpsons anda, att hitta det mest intressanta sättet att vara dum på. Vi vill hitta en blandning av stolthet och dumhet. Och Will är otroligt bra på att spela människor som är stolta utan att egentligen ha något att vara stolt över.

Ferrell:

– Vi gillar att göra filmer som folk kan kolla på flera gånger och varje gång hitta någon liten ny grej. En liten referens eller något annat. Filmerna vi har gjort tillsammans är packade med sånt, på så sätt tror jag de är ganska smarta.

/Mattias Dahlström

Step Brothers har premiär den 3 oktober.