Adjö.
Mitt sista inlägg som Love Machine. Känns sorgligt. Ni har varit fantastiska. No one's gonna love you more than I do.
Framöver kommer ni kunna hitta mig här - hoppas ni tittar förbi och säger hej!
Bisous.
Mitt sista inlägg som Love Machine. Känns sorgligt. Ni har varit fantastiska. No one's gonna love you more than I do.
Framöver kommer ni kunna hitta mig här - hoppas ni tittar förbi och säger hej!
Bisous.

Fyra låtar kvar på albumet, tillägnas alla till världens finaste Nisse - då kör vi!
#9 - Do you really want to hurt me (Culture Club)
#10 - Total eclipse of the heart (Bonnie Tyler)
#11 - I just died in your arms (Cutting Crew)
#12 - Will you love me tomorrow (The shireless)
Bisous.
Har ni läst dagens Metro?
Isåfall har ni nog inte undgått artikeln "Röda kläder gör män galna av åtrå". I samband med förra veckans Parisresa, utförde vi ett expriment bland ett hundratal glada gäster. Övervåningen på Le Tania, stod för sig självt i ett blått dramatiskt sken.

Medan källarvåningen hade smyckats med röda ballonger, draperade väggar i rött silkespapper och röda ljusdioder.

Det var fascinerande att se att något så grundläggande som färg hade en sån effekt på deras beteende utan att de var medvetna om det. Resultaten var glasklara. Männen var mer attraherade av kvinnorna i källaren. Och de var också villiga att spendera mer pengar.
Vem som gick hem med vem, överlåter jag dock åt er fantasi!
Bisous.
20 år gammal flyttade jag till London. Nyfiken som jag var då var det inte särskilt svårt att träffa nya bekantskaper. Som två veckor gammal Londonbo träffade jag en kille, 6 år äldre än mig själv. Han var lite udda, men ändå rätt charmig. Men jag såg honom främst som ett trevligt tidsfördriv tills någon bättre korsade min väg.
För det gjorde det. Flera gånger. Men varje gång jag försökte göra slut så gick det bara inte. Jag hade inte hjärta att såra honom. Istället tog jag mig till "dumpa mig" metoden. I veckor var jag världens sämsta flickvän. Inte den klängiga typen, utan snarare fruktansvärt matcho - allt för att han skulle känna sig liten och ynklig och dumpa mig.
Men det gjorde han inte. Istället började han ifrågasätta mitt beteende, inte vårt förhållande. Över en natt började jag tänka om. Han kanske inte var så dum ändå. Med rätt klädsel och en ny klipp kunde han kanske vara it. Allt det andra var ju faktiskt bra.
Och bra har det varit i snart fem år. Så var inte så snabb med att dumpa eller blir dumpad. Sagan kan ju faktiskt sluta lyckligt.

Percy sa "Gammal kärlek rostar aldrig". Och han om någon borde veta...
Läs mer om kärlek här.
Bisous.
Ibland känns livet tungt. Som om man inte har något att ge. Då är det skönt att bara få "be adored". Love Beats #8 tillägnas Gunnars dotter.
Och för den som behöver piggas upp, kan jag rekommendera det här bildspelet.

Nattens herrbesök fick med sig ett par Lucky Underwear. Som om han inte hade got tillräckligt lucky redan. Ah well, i retur lämnade han sina gamla avlagda. Och utan att han vet om det engagerat sig i Peace on Earth.
Ja, det sägs ju att allt dirty alltid för med sig något gott!
Bisous.

Tjusningen med bloggar och online aktiviteter är att man faktiskt kan skriva om vad man vill, när man vill. Men framför allt om man skulle ångra sig så är det bara att trycka på närmsta deleteknapp.
Häromdagen hittade jag buntar av gulnade handskrivna kärleksbrev från gamla pojkvänner. Va modig man va då. Man stod för det man sa. Och om det skulle vara så att man ångrade sig, ja då hade man några dagar på sig att komma på en bra förklaring.
Dagens kontaktannons från Guldpennan lyder:
Jag söker dig, du modiga vänsterhänta man som språkar kärlek i både tal och skrift. Sök upp mig och guldpennan kan bli din.
Bisous.

Har du någonsin funderat över vad som kunde ha hänt om du inte hade fått ur dig den där vita lögnen?
Läs mer här om var vita lögner kan ta dig.