Johan Wirfält
Favorit i repris
Igår kväll åt jag och min franske vän Albert samma sak: Quiche Lorraine lagad av honom, och till det en flaska Monte Garbi (inköpt av mig, nr 5328).
Eftersom Alberts familj kommer från Lorraine har jag nu lärt mig att det, contrary to popular belief, ska vara bacon i en äkta lokal quiche – inte skinka.
Magnifique.
Jag vet inte om ni följer Tour de France, men oavsett borde ni läsa Sveriges bästa sportblogg just nu, Eurosports tourblogg Les Poursuivants som skrivs av Per Boström och Billy Rimgard (är det väl, gamla techno- och Bombenmannen?). Läs mer
Min semester började vid lunch igår. En sak som jag ska göra är att läsa svenska klassiker. Jag har tänkt på det länge, men under ett samtal med några vänner nyligen blev känslan akut: min obildning när det gäller delar av den svenska 1900-talslitteraturen är faktiskt bara pinsam. Läs mer
Senast vi körde Mind on the Run träffade jag den här killen på hemvägen genom Observatorielunden. Det var en underbar morgon. Om åtta och en halv timme slår vi till igen, i öltältet utanför Laroy. Läs mer
Igår kväll, middag i ett kråkslott i Saltsjöbaden. Tidigare ägare är Nisse Strinning, stringhyllans fader, nu har en vän hyrt in sig över sommaren. När vi kryssade runt bland trävillorna, fem pers ihopträngda i en fransk småbil från tidigt 90-tal, passerade vi två unga män ur lokalbefolkningen. Läs mer
Jorden kan gå under, himlen kan falla ner. När veckan är över kommer Marc Jacobs ändå ha dykt upp i nyheterna på grund av något som bara undantagsvis har med mode att göra. Läs mer
När Slateredaktionen har en bra dag på jobbet är de bland de bästa i världen. Till exempel på att ta udden av det bisarra mediebruset runt det amerikanska presidentvalet – ett mediebrus som de förstås själva är högst delaktiga i, men ändå. Läs mer
...istället för runt halsen funkar tydligen alldeles utmärkt. Särskilt om man har två. Läs mer
Jag fick ett mail i helgen, avsändaren var Our Legacy-Jockum: "Käre Johan W, Bifogat finner herrn första bilderna på Our Legacy SS09 'A Sundried Youth'. Du är den förste som får dem, fråga mig inte varför. Läs mer
Också. Det var rätt tyst när jag frågade senast, men jag vill verkligen veta. Vem är det som skriver alla form- och moderelaterade swedophile-inlägg på Kanye Wests blogg? Läs mer
...i The Independent är inte direkt en kokande gryta av skandalösa avslöjanden från modevärlden, om någon nu trodde det. Det mest spektakulära vi får vet är: - Att Kiera Knightley inte har koll på den tyska konstscenen. Läs mer
Så här strax efter midnatt: hon var ju faktiskt fantastisk. Talade högre genom att inte säga någonting, liksom. Chan vinkade mest till publiken mellan låtarna, och när hon väl sa något talade hon inte i micken utan rakt ut i luften, bara för dem närmast scenen. Läs mer
...växte exponentiellt efter att jag läst CRFN från Roskilde (var det väl?). Precis som många andra har jag egentligen ingenting emot att Chan Marshall de senaste åren mest gjort covers och därmed förvandlats till en sorts folkhipsterscenens svar på Mike Flowers Pops. Läs mer
Trippen till Tyrolen förrförra veckan födde en insikt: jag är en barnmatsnostalgiker. Varje dag, till lunch, beställde jag spaghetti bolognese. Inte för att tyrolarna är särskilt bra på att laga köttfärssås (snarare tvärtom, generellt ligger väl det österrikiska köket strax över vad som brukar anses acceptabelt på haken runt Zinkensdamm). Läs mer
Marina Hyde på Lost in Showbiz firar 4 juli med ett politiskt, ehm, scoop: av huvudrollsinnehavarna i actionklassikern The Predator har det numera blivit två guvernörer (Arnold och Jesse Ventura), en instruktör vid försvarsdepartementet (Carl Weathers) och en senatorskandidat (nån snubbe som heter Sonny Landham). Läs mer
...öppnar den fysiska varianten av Mind on the Run på Spy bars nya uteservering/Laroys gamla uteservering, vi kommer köra varannan fredag hela sommaren. Per blev hastigt inkallad för att rädda rocken i Roskilde, men jag, The DJ formerly known as Glad-Anders och Mo från A Mountain of One finns på plats på den lilla stumpen av Biblioteksgatan för att leverera kosmisk etnotrance och – förstås – den obligatoriska Maccarockern. Läs mer
Särskilt inte när det är modevecka, tydligen. Läs mer
Ska man sammanfatta det svenska vårmode som visats i Stockholm de senaste dagarna är det ett ord som ploppar upp oftare än andra: reduktion. Nu skulle man förstås kunna hävda att back-to-basics är vad många av stans herrmärken alltid sysslat med. Läs mer
Mycket av modeveckans arbete sker i det tysta. Tystast av alla jobbar kanske påklädarna, en mytomspunnen yrkesgrupp som sällan ger intervjuer och aldrig lämnar det skymda området bakom catwalken. Jag lyckades fånga en av dem för ett kort samtal. Läs mer
Fredag-söndag kl 18.15 gratisvisar Zita kortfilmen Vive Le Tour, Louis Malles mästerliga 19-minutersskildring av 1962 års Tour de France där han följer publik, funktionärer, motorcykelkaravanen bakom cykelklungan och, förstås, de tävlande i själva loppet. Läs mer
För en gångs skull sammanfaller modeveckan på Berns inte med en slutproduktion av Rodeo, så sedan femtiden har jag ägnat en hel del tid åt så kallat modemingel. Whyred och Filippa K visade sina kommande vårkollektioner igår, Hope, Tiger och Nikolaj d'Etoiles tidigare idag och Acne gör det inom två timmar. Läs mer
I helgen hjälpte jag två vänner att flytta ihop. Den här lådan bar på någon sorts symbolik, det var inte bara en flytt i fysisk mening: det sena 90-talet fick stanna kvar i enochenhalvan på Bondegatan medan 2000-talet och de mogna och väl övervägda valen kånkades in i en spatiös Östermalmsvåning. Läs mer
Liksom i våras visar Stefano Pilati sin nya herrkollektion i en kortfilm – eller sju korta kortfilmer, om man ska vara exakt. Liksom i våras är det också en ung brittisk skådespelare i huvudrollen. Läs mer
De senaste månaderna har jag levt i en lögn. Det började, som sådana saker brukar, på Riche. Vi hade nyss avslutat Rodeos vårmodesamtal och jag, Lisa och Daniel satt och drack nån drink nere på verandan. Läs mer
Eftersändningen av tidningen på sommaren gör att man hamnar i en annan tidszon på Öland, Cordelia Edwardsson eller någon annan vis person borde skriva ett litet semesterkåseri kring det. Jag är hur som helst borta från verkligheten någon dag till, och läste alltså inte DN-recensionen av förra veckans Jay-Z-konsert förrän i morse. Läs mer
Vind i håret är en stark kandidat till sommarens accessoar. För vidare uppdatering från modescenen i Tyrolen, ratta in Kvällspasset i P3 ikväll klockan 20. Jag refererar Sergio Ramos outfit och uttalar mig nedlåtande om sporten handboll. Läs mer
Endlich, jag har hittat ett fungerande bredband. Tre dagar i Tyrolen sammanfattade nedan! Läs mer
Jag hade visst glömt hur mycket jag älskar The Onion. Och med det sticker jag till fotbolls-EM. Har inte riktigt lyckats reda ut bredbandssituationen i Tyrolen, men ska försöka posta lite under tiden. Läs mer
Frågan kom upp vid en middag med några modemän igår. Rasmus Wingårdh hävdade att Andrew Dice Clay – brölig amerikansk komiker vars repliker vi som 12-åringar i diverse västsvenska småstäder något tveksamt ägnade oss åt att memorera – när hans karriär dök ner i en alpdal något år efter Ford Fairlane-filmen fejkade sin egen död för att få mer press. Läs mer
Den episka rocken bär på en självmotsägelse. Jag ska återkomma till det, men först förutsättningarna: På nattbussen hem från Horse Meat Disco i Vauxhall i söndags – där jag gick my own private 90-tal och ensam förlorade mig i hi energy-disco bland barbröstade 200-kilosmän – förlorade jag mig i Coldplays nya album Viva La Vida or Death and all his Friends. Läs mer
Här. Frågan blir ju, precis som min mest uppdaterade rap-vän Mats konstaterar, än mer aktuell: "Vem skriver Kanye Wests blogg?". Jaja, orka bry sig. Men om nån vet kan ni ju höra av er. Läs mer
Jag öppnade nyss Vassa eggens Analysbrev, det visade sig innehålla smått chockerande information: David Hockney sitter i redaktionsrådet för en brittisk "högertidning"! Att Hockney, konstnärslegend, gayhjälte, glasögonpionjär och, förstås, det senaste årets mest refererade man inom herrmodet, skulle gått Tory är en djupt obehaglig tanke ur de flesta perspektiv – det är ju inte traditionella Savile Row-kostymer som gjort honom till en stilikon. Läs mer
Jag är i London sedan ett dygn, och hade givetvis lovat en kompis att liveblogga från trädgården på stans åtminstone i svenska popkultursammanhang mest mytomspunna adress – Ladbroke Grove 70. Läs mer
Trailern bådade inte gott. Sebastian mörkhårig? Lady Marchmain som någon sorts iskall Narniahäxa? Och, framför allt, vilken dåre hade klippt in de parodiskt hollywoodiga "One man's desire – One woman's control"-raderna med skränande elgitarrssjok i bakgrunden? Läs mer
Ulrika Kärnborg brukar ha mig med i första tredjedelen av sina krönikor. Sen, när vad som verkar vara en intressant tes väl formulerats, så vet jag inte – för att köpa hennes argument känns det ofta som om jag skulle behöva en prenumeration på en massa tankefigurer som jag faktiskt inte har. Läs mer
Efter årets trailer – årets tack för att Youtube finns så att jag slipper sitta igenom tre timmar amerikansk MTV-gala bara för att se en (1) samtidskommenterande och hyfsat briljant Ben Stiller/Robert Downey Jr/Jack Black-sketch och istället kan lägga den tiden på att skriva en tvärkulturell essä om just det klippet-klipp. Läs mer
Christian Olsson är sångare och låtskrivare i Fibes, Oh Fibes. Björn Carlberg är en av männen bakom 2007 års största svenska humorhändelse, ZTV-serien Kjell. Och Marcus Söderlund, tja, han är ju Marcus Söderlund. Läs mer
För några timmar sedan promenerade jag över till Skeppsholmen, där Moderna museet pressvisade sitt nya, fina, Renzo Piano-ritade visningsrum för konstsamlingen Pontus Hultén donerade för ett par år sedan. Det öppnar officiellt på tisdag, och hyser bland annat ett tjugotal skärmar målningar, affischer och kollage upphissade och liksom magasinerade i taket. Läs mer
Kommentarer
Vad händer för något i helgen?
Varför har Rodeo inga klubbtips etc för längre?
Skriv kommentar