Att komma hem ska vara som en schlager

Säga vad man vill om Per Hagman (jag vill nog säga att jag ändå gillar) men den titeln på en bok är så bra. Och nu när jag går omkring här i norra paris, little India på natten och ner i Gare du nord-stationen tänker jag på honom och titeln.

Och jag kan gilla författre, som Eyvind Johnsson  och Strindberg, och Taube och Birgitta Stenberg och Cora Sandel, som  måste dra. Från Norges snö eller vad som helst och rapportera och vara fast kvar där man kom ifrån ändå, men som Eyvind bara fylllas av  nåt, gudomlig inspiration och göra en re-write på hela Odyssén!!!, om Odysseus resor....puh! Det är  nåt med det. Fastän Eyvind Johnsson på riktgt svalt av hungersnöd  för 100 år sedan i ett kyffe paris.

Im a take you there. Det här finns på riktigt. Jag ska dit...

Till skillnad till andra klatchiga titlar som inbjuder till att göras om som ju Att Komma hem...verkligen inbjuder till (Att komma hem ska va okej. Att komma hem ska vara som en liten liten hamster. Att komma hem ska va gött)  som "Vi som aldrig sa Hora" som liksom "Att komma hem ska vara som en schlager" som också inbjuder till att man vill göra om titeln. (Vi som sa hora ibland. Vi som sa hora på fyllan. Vi som bad om att bli kallade hora.) är Att komma hem ska vara som en schlager en bra titel. Ok, "bra", vagt ord. Men en varm titel? Inte sådär  cyniskt beräknande som "Vi som aldrig sa...". Den är vacker och rymmer mycket en explosion av bilder i blixt. Och det är en fin titel, för den är vemodig och sann;att komma hem ska gärna vara i upptempo, en silverstrappa som leder upp till himlen, ljuv musik och en älskling som bär en som liksom fram på en scen för att sedan fira i partydryck och en medryckande refräng.

I em ska jag i alla fall på Palais du Tokyo med en konsertpianist och en holländare, nya vänner . Bad News är att den där elefanten som hänger upp och ned lär vara borttagen. Men good news är att det är nytt o göttigt vernissage.

och imorgon börjar mina danslektioner i modern jazz. Hejdå schemat