Händer alltför ofta att jag trycker i mig nyliberala ledare till frukost. Så även idag, men förklara saken ur ditt perspektiv om du pallar, är du snäll.

Vad inte Paulina Neuding kan med att säga rakt ut men som vi alla vet är att alla invandrare är inte "blattar".
Människor från östeuropa,ostasien eller sydamerika har aldrig varit något problem.
Det är de som så träffande kallas "den andre", människor som i grunden hatar västerlandet.

Äsch, tror bara det var lite media-retoriskt. Hon vill väl säga att bara för man är invandrare är man inte analfabet.ingen har sagt det heller, så hela ledaren är lite meningslös. Men det är synd om det ska ta fokus från reella problem som faktiskt är invandrarrelaterade, som att många av barnens, på min skola, föräldrar var arbetslösa och deprimerade och fattiga.rasism är ok samtalsämne, men tror klassdiskussionen är viktigare, något vi inte lär få se på SVD ledarsidor framöver, i alla fall inte de närmsta 300 åren om jag förstått stämningen rätt.

Åh, verkligen meningslös text. Ganska meningslöst att ha med ditt namn i början också, kändes mest lite illvilligt. Den nyliberala tanken om att alla oavsett bakgrund etc kan ta sig fram varsomhelst med lite vilja och hårt arbete är ju lika lösryckt och pinsam varje gång den framförs... På tal om det läste jag om din gamla artikel i Bon om poprasism för ett tag sen och kom på att det är konstigt att det inte blev mer debatt om den då. För mig kändes det som en viktig text...! Skrev ett inlägg om det, om du vill läsa dvs.

Hej Caroline,

Var det inte en klassfråga som jag tog upp i min text? Det behövde du väl inte vänta 300 år på?

Och Sanna, kan du inte motivera "Den nyliberala tanken om att alla oavsett bakgrund etc kan ta sig fram varsomhelst med lite vilja och hårt arbete är ju lika lösryckt och pinsam varje gång den framförs..."?

Lite hård ton, får medges så här i efterhand. Men problemet med den tanken är att den också går att applicera baklänges; om nu vem som helst oavsett bakgrund kan 'ta sig upp' med hjälp av viljestyrka och så vidare kan man ju också fundera varför inte alla då gör det. Är de lata? Eller handlar det om klass och sociala förutsättningar? Det är klart att klass och sociala förutsättningar är barriärer som man kan ta sig över. Men det finns en anledning till att de flesta inte ens försöker..!

Hej Paulina,

jag ser inte klassanalysen? Men hittar den gärna. Belys den och mig!

Sanna: jag håller med om att klass och social bakgrund utgör en barriär. Men i Sverige är vi också dåliga på att lyfta fram människors möjlighet att ta sig fram genom eget hårt arbete. Jag har släktingar uppe i Boden och där är inställningen bland många unga att man är så förtryckt att det är lönlöst att anstränga sig. Gissa hur mycket klassresa man gör med den inställningen? Samtidigt missade min mormor en stor del av grundskolan därför att hon satt i sovjetiskt arbetsläger. Hon läste ändå på universitetet och gjorde karriär. Trots att hon var kvinna och tillhörde en förtryckt minoritet. Du ser mitt resonemang?

Det jag försöker göra är inte att förringa det sociala arvets betydelse. Det har absolut betydelse. Jag vill bara väcka tanken – hur långt kan man ta sig med eget arbete?

Hej Caroline,

klassanalysen finns där. Jag tycker ju att du förväxlade klass och etnicitet när du pratade om "invandrarskola".

Paulina

Kära Paulina, klassanlaysen, så som jag ser det, står i motsats till frågan "hur långt kan man ta sig med EGET arbete", som du uttrycker det. Klassanlaysen går ut på att just "TA SIG" med "EGET ARBETE" inte är relevant, för man ser orsakerna till exempelvis dåliga betyg strukturellt, i klassskillnader tex, och inte individuellt.

Caroline

Det är ju UPPENBART att eget arbete gör skillnad i det enskilda fallet. Statistiskt sett så vet vi t ex att människor som kommer från akademikerhem oftare väljer högre studier än folk som kommer från arbetarklasshem. Men därifrån är steget väldigt långt till att säga att "ta sig" med "eget arbete" inte är relevant. Hur förklarar du i så fall exemplet med min mormor? Hade hon bättre strukturella förutsättningar än svensk arbetarklass? Eller fattade hon helt enkelt beslutet att ta sig någonstans med egen kraft?

Kära Paulina,

din mormors lycka förklarar jag med att hänisa till
1) lågstatus vs högstatus-flyktingar. Judiska flyktingar och även flyktingar fram till 70-talet har en högre status, ädlare stämpel. Min far included.

2)Sverige då och nu är stor skillnad. Folkhemmet är borta. Humanismen och solidariteten är ersatt av marknadsekonomsika spörsmål. F.d jugoslavien reduceras till något dumt brutalt, 11 september skapade islamofobi, albaner tigger i tunnelbanan, det är en självbild Sverige inte hade kunnat leva med år 1950. Nya tider.

Aha, men vi pratar Polen 1945 och framåt. Vi pratar alltså en kvinna och judinna strax efter Förintelsen. Prova igen!

Paulina, du har en släkting som gjorde karriär - stort grattis! Men använd henne inte som slagträ. Se Janne Josefsson utmärkta dokumentär om klasskillnaderna i Göteborg. I övrigt tror jag nog att ni är mer överens än ni vill erkänna. Det här handlar främst ju om att muta in sin egen mark på mediekartan. Att göra karriär. Så kör hårt!

Paulina:

Man skulle ju kunna säga att...haha nej det vore för ironiskt... eller... ska jag... hihi... Polen efter 2:a Världskriget säger du... jo jag måste. Vad hade man för styrelseskick i Polen på den tiden? Alla nackdelar till trots... var inte just utbildning något som... nådde bredare folklager... under KOMMUNISMEN?

Topp 5 välkomna invandrargrupper:
1. skandinaver
2. engelsktalande vita
3. frassar, spanjorer, italienare
4. judar
5. vita i allmänhet

Topp 5 icke välkomna invandrargrupper:
1. araber
2. iranier
3. afrikaner
4. juggar
5. mörkhyade i allmänhet

Det är skillnad på flyktingar och flyktingar, det är skillnad på individer-med-ambitioner och individer-med-ambitioner. Det är skillnad, för människor är inte bara individer. Människor tillhör grupper. DET är ett klassperspektiv.

Återigen: var man strukturellt gynnad som kvinna och judinna i Polen 1945? Eller är det möjligen så att man var så strukturellt missgynnad som man kan bli? Detta var alltså veckorna, månaderna och åren efter Auschwitz. Judar lynchades fortfarande. Och ni menar att de som tog sig fram gjorde det för att de var klassmässigt, rasmässigt och strukturellt gynnade, och att individuella val inte på något sätt utgör en förklaring?

Det är så att man undrar om man drömmer. Jag vet att ni kan bättre än så här.

Paulina:

Strukturella faktorer spelar ingen roll för framgång? Kan man då säga att hela Afrika under Sahara är en samling oföretagsamma, lata soffliggare? Det måste ju vara enda förklaringen till att de flesta är fattigare nu än i början av 70-talet, och att inkomstskillnaderna har ökat i nästan varje land i världen över de senaste decennierna.

Social exkludering, elitskolor eller Reaganomics har förstås ingenting med saken att göra?

Jag har aldrig hävdat att strukturer inte har någon betydelse. Läs mina inlägg ovan. Det är andra i den här debattråden som hävdar att individuella val inte har någon_som_helst_betydelse. Vilket ju faktiskt är uppåt väggarna.

Det är väl nu en argumentation i enlighet med lex wirfeldt är på sin plats: Det är naturligtvis löjligt att säga att individuella val aldrig spelar någon roll, men lika löjligt att säga att strukturer aldrig spelar någon roll. Oenigheten måste gälla hur stor roll individuella val respektive strukturer spelar. Detta förstår säkert alla inblandade, men trots detta argumenterar flera som de inte gör det.

Alltså: Hur stort är det strukturella missgynandet och hur mycket skall krävas för att vi skall överge positionen att var och en skall tävla på de (skenbart lika) villkor de tilldelats?

Re: Lars:

http://www.ted.com/index.php/talks/andrew_mwenda_takes_a_new_look_at_africa.html