I See A Darkness.

Okej när ska man vara ödmjuk, snäll och samarbetsvillig och när ska man stå på sig och bråka? Jag är så dålig på att göra den avvägningen. Lösningen borde nog vara att säga ifrån utan att bråka. Pondus. Som Malena Ehrman, hon är nog bra på det där.

Men ska jag säga varför folk som jobbar med det jag gör lätt tenderar att vara krångliga? Håll i er för här kommer det konstnärsklyschor i stora lass;

vi sprättar liksom upp en massa halvläkta sår och försörjer oss på att sälja dem. Herregud vad jag är trött på att gråta på film! Det är fan allt jag gjort senaste året! Tidigare skulle jag bara vara trulig och uppkäftig men nu är det bara tårar och snor alla vill ha. Jag ska gå in i en hästfilmsperiod. Fatta skönt som omväxling.

Om man dessutom är lite skrytig och ambitiös som jag så brukar det även vara lätt att glömma hur det faktiskt gör ont på riktigt när man grinar, hur proffsig man än verkar eller tror att man är. Efteråt behöver man åtminstone en lugn,varm person som bara kramar en eller är i närheten. Jaha men krama nån av skådespelarna tänker ni då! No can do. De är så himla trasiga och vilsna de flesta att det bara blir värre då.

Jag. Ska. Omutbilda. Mig. Till. Jurist.

Handels här kommer jag!

Eller inte, skådesepeleri är den starkaste drogen du kan föreställa dig och jag har torskat så jävla hårt.

Rolig bonusfakta vår tyske ljudtekniker avslöjade när mina försök att citera Rilkes poesi på originalspråk misslyckades och vi provade eurotechno istället;

Heut Ist Mein Tag betyder Idag Är Min Dag. Blümchen vet vad hon pratar om.