maga circe.

Nästan en hel sommar har jag slitit på mitt sommarjobb i fyrtiogradig värme. Därför accepterade jag min kompis Benedettas inbjudan utan att blinka.

”Bambolina, kom och hälsa på mig i mitt hus vid havet i San Felice Circeo!”
”Jag kommer!”sa jag.

Dessutom säger hon bambolina så fint. På svenska skulle det aldrig funka, det betyder bokstavligen lilla dockan men på italienska låter det jättebra.

Jag var helt slut och trodde att jag skulle få vila ut på stranden. När jag kom dit visade det sig vara en skitstor födelsedagsfest. Benedetta, Chiara, Martina, Floriana, Claudio och Enzo och massa fler. Hennes man Giuseppe som är senator hade hyrt ett jazzband och en filippinsk tjänare. Benedetta är konstnär och brukar göra arga Berlusconi satirer och pratar ofta hur hon älskar Kuba och hur hon hatar det monetära systemet. När jag lite försiktigt frågade henne om den här tjänaren svarade hon bara
”Raring, jag har tre utställningar, en man, två älskare och en födelsedag att ta hand om, tycker du att jag borde springa omkring och skaffa mig diskbråck? Dessutom är jag så stressad över en av de här älskarna.”
”Men din man då?”
”Min man är jättegullig.”
I alla fall. Efter ett tag urartade festen, alla kastade sig i poolen och började hälla i sig champagne.

Nästa dag lyckades jag faktiskt åka till havet med Maria Pia, Benedettas mamma. Problemet var bara att jag hade packat på tio minuter. Jag hade inte med mig nästan någonting.
”Har du solkräm?”frågade jag Maria Pia.
”Ja, spf 30”
Okej men då är det ju lugnt tänkte jag. När vi kom fram tar hon fram en liten tub Lancasterkräm för ansiktet. Jag vill gärna se mig själv som en uppfostrad person så jag tog så lite som möjligt av den. Senare på kvällen tänkte jag att det var sista gången i mitt liv jag försökte sola tillsammans med italienskor. Sola aldrig med italienskor.